Syftet med studien är att undersöka vad Kollegialt samarbete kan innebära för nyblivna svensklärare verksamma på gymnasiet. Undersökningen fokuserar på Kollegialt samarbete sett ur tre perspektiv: kollegialitet vid lärarnas yrkesintroduktion, kollegialitet i arbetslaget och samarbete som knyter an till lärarnas ämnesinriktning. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är fem svensklärare verksamma på gymnasiet med mindre än fem års yrkeserfarenhet. Samtliga lärare arbetar på yrkesförberedande gymnasieprogram.

Syftet med studien är att lyfta vad förstelärare kan bidra med när det gäller professions- och verksamhetsutvecklingen. Studien baseras på en kvalitativ undersökning i form av sex stycken intervjuer utav förstelärare. Förstelärarens grundläggande arbetsuppgift är att öka måluppfyllnaden i den svenska skolverksamheten. Resultatet visar på att förstelärarna fokuserar främst på lärarna och deras utveckling. Detta genom handledning, Kollegialt samarbete och förmedling av aktuell forskning.

Syftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollärares beskrivningar av kollegialt lärande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lärandet. Sökningar visar att det finns brist på forskning avseende förskollärares kollegiala lärande. Studiens frågeställningar rör sig om förskollärares beskrivningar av vad kollegialt lärande kan innebära samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet ses människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext (Säljö, 2011).

Syftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollärares beskrivningar av kollegialt lärande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lärandet. Sökningar visar att det finns brist på forskning avseende förskollärares kollegiala lärande. Studiens frågeställningar rör sig om förskollärares beskrivningar av vad kollegialt lärande kan innebära samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet ses människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext (Säljö, 2011).

Syftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollärares beskrivningar av kollegialt lärande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lärandet. Sökningar visar att det finns brist på forskning avseende förskollärares kollegiala lärande. Studiens frågeställningar rör sig om förskollärares beskrivningar av vad kollegialt lärande kan innebära samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet ses människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext (Säljö, 2011).

Utvärderingar används idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgår från utvärderandet men också innefattar ett tillvaratagande av utvärderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att väcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som målsättning..

Studien undersöker på sex olika skolor hur en SO- lärare upplever de befintliga möjligheterna för samarbete och kompetensutveckling inom SO- ämnena. Syftet med studien är att studera hur lärarna upplever att den nuvarande SO- undervisningen förbättras av samarbete och kompetensutveckling. SO- undervisningen är central i undersökningen eftersom det är den som planering av kompetensutveckling och samverkan bör utgå ifrån. För att studera detta intervjuades sju lärare, en från vardera av en mindre kommuns mellanstadieskolor samt högstadieskola. Studiens analys gjorde med stöd från teori på området; SO- didaktik, kompetensutveckling och samarbete.

Vi har under vår utbildning till lärare för grundskolans senare år berört fördelarna med att arbeta i arbetslag. Syftet med vår studie var att undersöka lärares och övrig skolpersonals uppfattning om arbete i arbetslag. Vi började med litteraturstudier för att sätta oss in i ämnet och etablerade kontakt med vår undersökningsskola. Efter bearbetning, tolkning och analys av vår kvalitativa enkätstudie, i en högstadieskola, kom vi fram till att lärare och övrig skolpersonal anser att arbetslagets viktigaste uppgifter är elevvård, kollegialt stöd och ämnessamverkan. Vidare visar resultaten att det som uppfattas som positivt med arbetslag är just möjligheten till elevvård, kollegialt stöd och ämnessamverkan.

Sammanfattning/Abstract Syftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lärande. Att vi lär oss i samspel med varandra är inga nya tankar. Det hävdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan på 1920-talet då han lanserade sin teori om hur vi lär oss. I hans sociokulturella perspektiv på lärande är just interaktion en av hörnstenarna. För att få svar på mina problemformuleringar har jag använt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkät.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett arbetslags förutsättningar och uppfattningar om kollegialt lärande och formativ bedömning har påverkat deras undervisning efter att ha deltagit i Matematiklyftet. Arbetslaget samt deras rektor har intervjuats och en analys av de texter som behandlar bedömning från två moduler i Matematiklyftet har genomförts för att svara på syftet. Under fortbildningen har arbetslaget getts tillfällen att prova olika metoder för att arbeta med formativ bedömning i sin undervisning, där de fastnat för några av dem och fortsatt använda efter Matematiklyftets slut. De har upptäckt ett samband mellan bedömning och undervisning, att de inte behöver ses som två skilda delar som krockar med varandra utan att de kan samverka och komplettera varandra. Arbetslaget har även fått upp ögonen för vikten av kollegialt lärande i planering av undervisning.

Uppsatsen belyser och beskriver en del av yrkeslärarens många kompetenser och dagliga verksamhet, men den handlar också hur en utveckling av dessa kompetenser skulle kunna ske. Min egen bildningsresa inom frisöryrket skildras med några trevande försök att klippa hår till att numera jobba som frisörlärare. I vårt arbetslag på den gymnasieskola där jag jobbar, som lärare och programansvarig för Hantverksprogrammet, avsattes arbetsplatsträffar under läsåret 2013-2014 för att bland annat få tid till diskussion om begreppet formativ bedömningen, men även för att skapa en plattform för ett kollegialt lärande. Uppsatsen är en del i magisterutbildningen ?yrkeskunnande och professionsutveckling?. .

Om en skola lyckas väl eller mindre väl i sitt uppdrag beror på många faktorer. En del avdessa kan skolan inte påverka. Till dessa faktorer hör till exempel vårdnadshavaresbakgrund. Vad skolan däremot kan påverka är lärares skicklighet i att undervisa, vilket harvisat sig vara den enskilt största skillnaden mellan skolor och skolsystem av olika kvalitet.För att utveckla lärarnas yrkesskicklighet behövs ett levande samarbetsklimat. Studiens syfteär att undersöka i hur hög utsträckning högstadielärare samarbetar kring undervisning,bedömning samt hur elever lär sig.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med reumatoid artrit (RA). Studien grundar sig på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; att få diagnosen var kaosartat; att känna trötthet, smärta och få en förändrad kropp; att känna osäkerhet kring läkemedel; att vilja ha stöd och förståelse; att hitta nya vägar att leva vidare. Att få diagnosen gav många förändringar i livet och en oro för framtiden. Stöd från omgivningen var viktigt.

Denna kvalitativa studie har med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet undersökt fenomenet samspel mellan kollegor. Studiens syfte var att undersöka uppfattningar om gott kollegialt samspel, utifrån några undersköterskors perspektiv, och urvalsgruppen bestod av sju yrkesverksamma undersköterskor från fem olika arbetsplatser. För att genomföra studien användes en fenomenologisk ansats och metoden fokusgruppssamtal och empirin analyserades tematiskt. Studiens resultat utgjordes av fem gemensamma teman, som kallades samspelsnycklar: Att investera och se varandra i arbetet, Att sträva efter att vara ett lag, Att arbeta utifrån tillit och jämlika samspelsvillkor, Att kunna förmedla och variera arbetsattityd, Att kunna ge och be om hjälp med respekt. Resultatet analyserades med begrepp från Wengers teori Communities of practice och genom det framkom att uppfattningar om ett gott kollegialt samspel i omvårdnadspraktiken kan sägas innehålla samma grundfaktorer som utgör en etablering och utveckling av en praktikgemenskap.